Ångesten växer upp och paniken skakar min kropp kropps tempen sjunker snabbt i all panik ångest .Jag orkar inte med alla tankar som snurrar i mitt huvud jag är HELT slut .allt jag känner är bara för mycket !!! tankarna snurrar om ALLT OM MOTGÅNG PÅ motgång . jag har en järna som bara kokar över !!! i allt som händer och allt som ska göras mina krav på mej själv är bara för mycket .jag är totalt slut men måste på något sätt orka ändå fast jag känner att : kan inte någo ta han om mej för jag orkar inte mer nu . att läggas in på psyket är väl inget bra allternativ tycker min kära extra mamma och det är vl sant .Men min ork är slut att kämpa mera just nu jag är totalt ut drenerad och över ansträngd att efter att en lång tid haft det jobbigt och ändå kämpat på att försöka att orka med allt .Morsan blir ut skriven i dag och får komma hem och hur fan ska det gå ? ja ,då oroar jag mej för det jag tar på mej för mycket  och det går några veckor sedan brakar jag i hop av stress och slut på ork att kämpa .Mina tankar bränner ut mej och jag vill sluta tänka .prata har jag gjort mycket men känner att det inte räcker nu och jag är sååå trött på att bara prata om allt!!! jag ser ett mönster att jag ger allt !! en månad och senbryter jag ihop av stress och ut mattning . jag är sönder stressad det är ett konkret faktum . jag har hjälp som kommer i dag och reder ut saker om det nu går alltså ? och om jag orkar eller kanske bara bryter i hop som ett paket på golvet .Giza

Ny dag med mer ork .Jag tog mej en sväng till Solariet en stund dom säger att lite solning kan vara bra denna mörka års tid ha en bra dag /giza

hej alla där ute .Även idag vaknade jag med ont ,så jag steg upp och kokade vatten för att göra en kopp te och  en alvedon och smorde in axeln med tiger balsam och en har en varm tröja på mej nu för att försöka att mot bort det onda .Två koppar kaffe har det också snart blivit denna tidiga morgon .Som jag har börjat tänka är att jag överdriver eller inte alltid i ett samtal har svårt att inte överdriva saker och ting .Och jag har förstått att det har med mina funtionshinder att göra .Jag har inte det jag skulle vilja ha och det är kompisar så som många andra har det .Jag kan känna svartsjuka om detta det verkar så bra för en del som har kompisar som bara kommer över och träffas och bara har det bra tillsammans .jag söker mer i panik kontakt vid olika saker .Mest  till mina insatser som jag har via kommunen och lurar mej själv att dom är mina vänner ,men så är det inte till 95 % har jag bara kontakt med mina std personer som jobbar för mej ,Det är jävligt tragiskt att när jag ser det så här svart på vitt så blir jag såklart lessen och känner mej ensam .Man kan ju välja om man vill vara ensam eller att vara själv men jag har försökt att ha kompisar men det har en gång blivit att jag blev ratad .Och andra gången var jag kär i en tjej och försökte att vara vän men blev illa behandlad och pratade då med min kontakt person om detta och hon sa att jag skulle sluta att umgås med denna tjej för hon behandlade mej såå illa .jag tog beslutet att inte ge mitt allt till denna tjej och vår kontakt rann ut i ingeting alltså betyde jag inget för henne .konstaterade jag .En tjej som jag har kontakt med dean 20 år sedan är en tjej som bodde på det HVB hem som jag var inskriven på i 4 år .Jag stör mej på henne .men har sgt till henne att vi är systrar men jag känner inte så nu .jag har där överdrivit till något som inte är igen .Hon lever med en man som är lälare och dom har två barn .mannen är inte intesserad av att ta ansvar för varken hus eller familj när han efter dag har jobbat .jag orkar inte bry mej längre men jag hör ju att min såkallade syster far lite illa men det får hon upptäcka själv och göra något åt .jag är som en vessla och ska hela tiden försöka att nässla mej in och försöka att leka både doktor ocg psykolog åt folk ,Kanske för att få något annat att tänka på än mitt eget helvete .Nu är det ca två veckor sedan som jag träffade min son jag längtar såklart efter hono men vi båda stänger som av känslorna mellan att vi ses .Hur sk nu denna dagen bli ? Jag är lite hungrig men orkar inte äta så har det varit sedan jag började att äta min Medikinet (ADHD) medecin så jag går ner i vikt och det är det som är possetivit med detta .jag ska nu ta kontakt med sms och fråga om jag kan idag få besök av en från beh .teamet och sällskap men mest för att prata om DNA:T som är inlagd på geriatriken sedan i Onsdags .Det är even detta ett stress moment i mitt liv att inte kunna släppa saker som jag inte igentligen behöver att oroa mej för när skaen är ordnad och under kontroll .Men min oro är nog att : hur ska framtiden nu bli för henne ? hur länge har hon kvar att leva ? och hur sk det bli när hon är död ? Vi har så bra kontakt nu i mitt vuxna liv ,Det är klart att vi bråkar och gör varann illa men vi kan också förlåta varnndra . jag skulle om det går vilja få feed back på det jag skriver i min blogg av er där ute .! är jag inte intressant att läsa eller syns jag inte för att jag är såpass anonym som jag är ? Jag ill inte skriva ut mer om var jag bor och vad jag heter för att ingen so jag känner sk känna igen mej .jag skriver för mej själv om allt som jag tänker men skulle vilja att någon brydde sej allafall OM det Jag skriver .är det för unga personer här eller vad ? Jag finns och vill ha feedback tack En desperat giza

hej 

hej 

hej 

Dagen börjar med ont som vanligt den senaste tiden men lite bätrre känns det ändå .jag ska nu om ett tag ringa upp på lassa och höra hur det är för mitt ( dna ) .Det som jag reager på nu idag är att när jag loggat in på min hotmail och svar jag fått av min foster mamma och jag har skrivit till henne om att AB är inlagd men hon vissar inte att hon bryr sej om detta hon orkar inte med mej och allt skit som händer mej och så har det varit hela mitt liv oavsett om jag har aputerat ett finger eller blivit misshandlad och detta har faktiskt jag varit med om på riktikt .Och jag har inte vuxit upp med min biologiska mor för hon var alkis när hon födde mej .Jag blev slagen av fadern i huset under undoms tiden .Och sen hamnade jag i nen relation och blev misshandlad av en psykopat när jag var 23 år . Jag har haft en hel del killar för att söka mej till någon .Men det har typ varit lite kneppiga typer tyvärr :giza

jag vaknde klockan 0600 och hade ont nacken som vanligt gick upp och kände mej trött kokade kaffe och började dagen med funderingar kring allt som är nu .Oron steg och jag tänkte att vad ska jag göra idag med denna dag även fast jag helst hade velet sova fler timmar som kläde jag på mej för det var kallt och dragit från fönstret i vardags rummet .Jag tänkte att jag skulle nog ta på mej lite deo som en "raggar duch" för jag inte orkade ducha idag och har nu några dagr sett att det är något i min armhåla och nu är det en knöl !!! Rädd som f-n blev jag och tänkte många tankar  men försöker att tänka att det nog bara är en körtel  för det hadr vi ju över hela kroppen Ja Ja nog om detta . Mer kaffe blev det och alldeles för många sigg .En banan har jag fått tvinga i mej för mat lusten har jag inte som tidigare om åren för nu när min nya medecin har jag inte samma hunger  så något possetivt kommer av detta att kilona lämnar mina höfter till stor belåtenhet .jag känner mej renare  när jag inte är så tung .jag anser att 78 kilo på mej som är 167-168 inte ska väga mer än typ 60 men mindre går också bra för min del men ALLA runt mej har ju åsikter och det suger !! 

Oro och funderingar om hur det ska gå för min så kallade " morsa" som är en gammal gnäl kärring ligger nu inlagd på Geriatriken för vård .Det jag tänker är att hon nog här fram över behöver komma in på ett hem .Hon är en nykter" alkis" och är en koia på mej eller jag är tyvärr en kopia på henne och det är såå jaävla läskigt .Känne tecknen på detta är : Oro och Ångest Nervös och psykiskt labil .Inte kul att ha det arvet från någpon som jag alldrig har vuxit upp med .Giza